Om du upplever att du blivit felaktigt behandlad på din arbetsplats kan vi hjälpa dig på flera sätt. Du har till exempel rätt till skadestånd om du blivit uppsagd utan tillräckliga skäl eller på ett felaktigt sätt. Det gäller också om du provocerats att säga upp dig själv eller om du blivit trakasserad på jobbet.
- Arbetsrätt handlar om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
- Arbetsrätten ställer upp regler för vad som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande.
- Vid en arbetsrättslig tvist tas frågorna upp av av tingsrätten och/eller arbetsdomstolen.
- Lagarna som ger dig skydd i arbetslivet gäller bland annat kollektivavtal, jämställdhet, medbestämmande, arbetsmiljö och diskriminering.
När du arbetar åt ett företag eller en annan organisation, är det nästan alltid ett anställningsförhållande. Som arbetstagaren utför du tjänster mot att arbetsgivaren ersätter dig med lön. Förhållandet regleras dels genom lag, dels genom anställningsavtal.
Anställningsavtalet
Ett anställningsavtal innehåller överenskommelser om till exempel arbetsuppgifter, arbetstid, arbetsplats och lön. I de flesta fall är avtalet skriftligt, men det kan också vara muntligt. I de allra flesta fall kompletteras anställningsavtalet av kollektivavtal, som slutits mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
Juridiskt kan ett avtal föreligga redan i och med att du börjar utföra ditt arbete. Du behöver alltså inte alltid ha ett konkret anställningsavtal för att det i juridisk bemärkelse ska ses som en anställning.
Ett anställningsavtal måste följa de arbetsrättsliga lagarna. Din arbetsgivare får alltså inte utforma anställningsavtalet hur som helst.
Arbetsrättsliga lagar
Lagarna på det arbetsrättsliga området är för det mesta tvingande, det vill säga de gäller oavsett om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar något annat. Ett korrekt anställningsavtal kan bara reglera reglera de frågor som inte redan är reglerade av svensk lag.
De viktigaste lagarna är Lagen om anställningsskydd (LAS), Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och Semesterlagen. Dessa reglerar viktiga frågor som till exempel uppsägning, strejk och semesterersättning.
Anställningsform
Huvudregeln i Lagen om anställningsskydd är att en anställning gäller tills vidare (fast anställning), om inte annat avtalats. Om anställningen endast ska gälla begränsad tid får detta endast ske i enlighet med lag eller kollektivavtal. Typiska sådana situationer är vikariat, praktikarbete, sommarjobb eller om arbetet avser en viss begränsad arbetsuppgift (ofta kallat projektanställning). Även provanställning får vara begränsad, högst till sex månader. Efter det övergår den i fast anställning.
Om du har haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare kan du ha rätt till en fast tillsvidare-anställning.
Uppsägning
Som anställd får du säga upp dig när som helst och utan motivering. Uppsägningstiden är då en månad om inte annat är avtalat.
Om arbetsgivaren säger upp dig ska du vara noga med att allt går rätt till, det finns många regler som arbetsgivaren måste följa.
- Arbetsgivaren får bara säga upp dig om det finns en saklig grund, till exempel vid arbetsbrist eller i vissa fall på grund av personliga förhållanden. Uppsägningstiden kan i dessa fall bli längre än en månad.
- Du har rätt att behålla din lön och andra förmåner under uppsägningstiden (så länge du inte arbetar för någon annan under tiden).
- Om du är föräldraledig och blir uppsagd börjar uppsägningstiden räknas först när du normalt skulle ha kommit tillbaka till jobbet.
När arbetsgivaren säger upp sina anställda på grund av arbetsbrist, måste turordningsreglerna beaktas. Det innebär att de som arbetat längst tid har rätt att behålla sina anställningar framför de som har arbetat kortare tid. Den som blir uppsagd har under ett år företräde till ny anställning hos arbetsgivaren framför andra arbetssökande.
Diskriminering
Det finns ett flertal lagar om diskriminering på arbetsplatser. Det gäller till exempel om du diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund. Flera ombudsmän utöver tillsyn över de lagar som finns om diskriminering: JämO, HomO och DO.
Om någon annan får ett jobb, blir befordrad eller får lönehöjning trots att du har bättre meriter, så kan det handla om diskrimering.
Vad kan Juristjouren göra inom arbetsrätt
Vi kan föra din talan i en rättegång mot din arbetsgivare. Men det kan ofta bli dyrt och ta lång tid. Så i många fall är det lämpligare att skriva ett brev till arbetsgivaren och förklara att han eller hon gjort fel och är att skyldig att betala skadestånd till dig. Ofta kan detta räcka för att arbetsgivaren ska vara beredd att göra en överenskommelse.
Kontakta oss dygnet runt för kostnadsfri rådgivning
